Picplz, någon?

Världen svämmar över av sociala nätverk, nästan alla har Facebook och absolut att det underlättar att hålla kontakten med folk man knappast träffar i övrigt. Personligen är det den stora vinsten med just Facebook för mig, att känna en viss närvaro med människor jag annars definitivt aldrig haft kontakt med annars.

Twitter är också roligt, på ett helt annat sätt. Där är det tempo och snabba svängar som gäller. Då jag alltid läser igen feeden på Facebook är det nästintill aldrig att jag gör det på Twitter. Där hoppar jag oftast rakt in, kvittrar lite och så ut igen. Vi Twitter har jag lärt "känna" en massa människor jag absolut aldrig haft någon form av kontakt med annars. Via Twitter följer man också händelser på ett ypperligt sätt.

Nu till titeln på detta inlägg. Picplz är också ett socialt nätverk men med den skillnaden att man delar bilder ur sitt liv. Kolla länken så förstår ni. Man kan ladda upp bilder från webbsidan men det roliga är givetvis att man kan köra det via så kallade smartphones. Jag tycker själv det är fantastiskt roligt och det som gör Picplz starkt just nu är att det finns till både Android och iPhone till skillnad från exempelvis Instagram. Jag finns själv HÄR. Varför inte testa? Ni kanske gillar det precis som jag.

Att leva i hetsen

Påsken har, givetvis, tillbringats på Österlen. Har man möjlighet att spendera tid i paradiset gör man det också. Det finns dock en liten, liten...eller i ärlighetens namn ganska stor nackdel med Österlen kring påsk. Problemet är att nervösa storstadsmänniskor hetsar ut för att hinna se så mycket konst på så lite tid som möjligt. Konstrundan går nämligen av stapeln, om det nu är någon i detta land som mot förmodan missat detta faktum.

Detta innebär bland annat att små, trånga vägar och gator blir fullständigt igenkorkade av groteska mängder bilar. Det innebär också att kanske var tionde bilist kör framåt men tittar överallt utom framåt. Snitthastigheten på redan smala riksvägar sjunker till nivåer som kan få den lugnaste lokalbefolkning att vilja göra en remake av Falling Down live på Bambuser eller liknande.

Konstrundan i sig är ett riktigt trevligt spektakel som jag själv brukade åka på förr, innan ALLA hittade hit och den svällde till episka proportioner. Nu är just påskhelgen ett absolut no, no för mig. Inte en chans att jag beger mig ut för att "njuta" av köer, tutor, sura och stressade stadsbor som uppenbarligen inte är här för att komma in i det goa Österlentempot. Så, mitt tips till er som VERKLIGEN vill njuta av konsten på Österlen är att åka ut i veckan som kommer om ni har möjlighet. Mindre folk och absolut mer njutbart.

Bara några meter från kommersen kan man hitta lugnet på Österlen, även under påsken.

Själv har jag ägnat påsken åt lugn, ro, sol, värme och att tagga ner lite från vardagens rutiner. Ätit lite mer än jag borde, druckit lite mer än jag borde, mått lite bättre än jag brukar och rört mig lite för lite mot vad jag borde. Som en liten, liten påminnelse om att livet är gott bakom all vardag. Dessa korta stunder som bryter mot det vanliga och vardagliga är viktiga och ger mer energi än valfritt träningspass för mig. Att njuta är det viktigaste i livet, för det är inte speciellt sannolikt att man får chansen igen. Älska livet så länge ni kan!

Det här med Spotify

Ok så Spotify ska strypa sin gratistjänst betydligt. Då ställer jag frågan; och? Att folk tror att en tjänst som Spotify går att driva ideellt och mer eller mindre gratis är givetvis vansinne.

Jag är själv premiumkund sedan augusti och kan ärligt inte förstå hur jag stod ut med reklamen innan. Eller hur jag orkade pumpa mobilen full av filer för att lyssna på musik. Bara för att komma på att jag glömt just den där låten!

Nu får jag visserligen dra in en del filer fortfarande då exempelvis Metallica och Ac/Dc saknas i Spotifys bibliotek. Men det gör jag gladeligen då 95% av allt jag vill lyssna på ändå finns där. Absolut finns det alternativ till Spotify. Men, som jag ser det, ingen som kommer i närheten. Inte ännu i varje fall.

Men om den dagen kommer har jag inget problem att byta leverantör av "molnmusik". Det är som vilken tjänst som helst för mig. Som att byta telebolag, elbolag eller vad det nu kan handla om. Vad jag säger är att om man känner att man gillar tjänsten och ser behovet. Vad är då en hundring i månaden att pipa om? Precis, ingenting!

Det här med drömmar, i sömnen.

Ok, jag vill direkt säga att jag egentligen inte funderar mycket på drömmar man har under sömn. Jag inser att det är hjärnans sätt att göra sig av med eller bearbeta intryck från vårt vakna tillstånd. Jag drömmer själv i 8 fall av 10 om något jag gjort på jobbet och det är sällan jag funderar mycket på det när jag vaknat.

Sen händer det ibland att man drömmer ihop bästa livet, att drömmen är nästan bättre än verkligheten. Vet inte om det händer er men det är då jag vaknar och känner mig lite besviken i några minuter. I natt hade jag minst tre drömperioder jag minns, vaknade också två gånger vilket kanske är förklaringen vad vet jag.

Hur som helst drömde jag i den ena drömmen att jag spelade hockey, på riktigt. Det känns inte speciellt långsökt med tanke på hur ofta den sporten lallar runt i mitt huvud. När jag drömmer funkar det ofta så att jag både upplever det som att jag gör det som händer OCH att jag liksom tittat på en film om mig själv. Jag minns alltså tydligt hur jag verkligen spelade hockey som mig men samtidigt ser jag mig själv utifrån och tänker att detta är helt omöjligt. Jag har inte stått på ett par grillor och samtidigt använt klubba och puck sedan tidigt 90-tal. Jag KAN inte åka så där bra och ha koll på pucken utan att det blir Bambi av det hela.

Detta var ändå en härlig dröm, för jag älskar sporten och att själv spela är fantastiskt roligt. Speciellt om man är bra på det, vilket jag var i drömmen. Nu kommer vi till en annan del av mitt drömmande som är så ovanligt nu för tiden att jag klassar det som icke existerande.

Drömde även om en före detta flickvän, men ändå inte. Säkert jobbet som spökar här eftersom hon var ungefär som hon är MEN satt i rullstol. Minns inte så tydligt om denna dröm förutom just rullstolen och att jag fick bära henne upp för en trappa. Och ja, en annan dam fick också vara med en stund och där var det kanske lite mer avklätt. Tänker inte gå in mer på det förutom att säga till er som är just damer att nej, det spelar ingen roll hur dina tuttar ser ut. Det är DIG jag tycker om för att du är du. Är det svårt att förstå, eller? Tydligen är det så...

Vart vill jag komma med detta? Nä, ingenstans egentligen förutom att berätta att jag är genuint fascinerad över vad hjärnan är kapabel till. Om jag kunde minnas drömmarna mer exakt hade det inte varit en stor grej att skriva en ganska rolig bok exempelvis. Tyvärr glömmer jag dem snabbt och det är väl det som är själva meningen om nu hjärnan dumpar överflödig information. Men ibland överträffar då hjärnan sig själv och skapar ett liv som kan tyckas bättre än verkligheten, det är då jag vaknar besviken. Håll med om att hjärnan är en vansinnigt spännande slemklump ändå! Trevlig söndag!